Lottaböckerna har alltid legat mig varmt om hjärtat, inte att undra över
med tanke på allt de innehåller – vänskap, kärlek, humor, vemod och ja, allt!
Det som jag alltid tyckt om är framför allt vänskapen och omtanken som finns med i alla Esters böcker.
Dessutom har jag lärt mig en hel del på att läsa böcker skrivna av Ester och jag har blivit nyfiken på
vissa platser nämnda i böckerna. När jag var i Örebro ville jag självklart åka till Wadköping och tycker
precis som Lotta att det är jättemysigt där. På en cykelsemester kom vi till Söderköping, även där till
minnen av Lotta framfart på cykel förstås.
Men så har vi ju då detta med bakning och matlagning! Lotta tycktes ju inte vara någon mästerkock precis.
Tror faktiskt inte att man blir det som lillasyster i en familj, åtminstone om jag skall gå till mig själv.
Jag är lillasyster i vår familj och jag diskade mycket hellre än jag ställde mig att fixa med mat. Bakning
däremot har jag alltid gillat, både att baka själv men framförallt att äta kakor och bullar av alla de slag!!
Med åren har jag förstås lärt mig att laga mat också, man ska ju tyvärr inte leva på enbart smörgåsar och
goda kakor, hur gott det än är! Under de år som gått sedan jag flyttade hemifrån vid nitton års ålder har jag
gjort en del misstag i köket, men på det stora hela så har jag nog klarat mig ganska bra. Mamma och min fyra
år äldre syster påminner mig förstås lite då och då om den gången jag skulle göra köttbullar första gången på
egen hand. Eftersom jag inte gillar lök särskilt mycket så hoppade jag över den. Upptäckte sedan att mina
köttbullar var ganska smaklösa och rådfrågade mamma om varför. Hon skrattade gott och rådde mig att ta med
löken nästa gång, den gjorde nämligen mycket av smaken. Och visst stämde det!
Min absoluta Lotta-favorit i köket finns med i Glad sommar, Lotta!. Det är när Lotta och Paul
ska bjuda hem hans chef med fru, Allan och Märta, på middag. Eftersom Paul jobbar så skall Lotta på
egen hand fixa till köttet som skall ”…brynas väldigt väl och det skall ösas och…” (sid 86).
Nu går det ju inte så bra att tillaga denna köttbit, Lotta öser den flitigt och kollar den ofta,
bara för att upptäcka att köttet plötsligt är segt och hårt. Efter diverse turer så slutar det hela
med att det blir en paj i stället, tydligen mycket god, men Paul är ju ganska förvånad över ändringen
i menyn. Ifall någon glömt det så kommer Lottas recept på ”specialpajen” här:
"Man tar hutlöst dyr oxfilé, steker den tills den blir riktigt seg, hackar den i småbitar och mal dem.
Blandar sedan i vad man kan hitta i kylskåpet, lägger alltsammans i en eldfast form och breder ett
täcke av pajdeg över." (sid 96)
Jag har inte själv testat detta recept, men jag skrattar lika gott varje gång jag läser det.
Med hopp om lycka och välgång i köket! Hälsar Mona Johansson Skantze
Lästips: Årsskrift 2009 Mat, bakverk och sötsaker i Esters böcker
Läs mer om den här